Programmål

Inledning

Historieprofilen kommer att genomsyra flertalet av de ämnen som eleverna läser, men främst de samhällsvetenskapliga. Historiska kunskaper finns på tre olika nivåer: historia som fakta, tolkning och medvetande. Historia som fakta är ju den kronologiska stomme av årtal, epoker, källor och arkivmaterial som utgör basen i historieämnet. Källkritik är ett väsentligt inslag när historiska fakta ska bedömas. Historia som tolkning är den process då historiska fakta väljs ut, placeras i ett sammanhang och sätts in i en kedja av orsak och verkan. Det handlar om olika historiska teorier, om att knyta historiska fakta till sin samtid och historisk förståelse. Denna typ av historia är framåtsyftande – prospektiv. Historia som medvetande är en bakåtsyftande –retrospektiv– historia. Det handlar om att ge mening åt vår plats i historien. Vi tittar bakåt i historien med utgångspunkt från nuet. Vi skapar historia. Nutiden och vår bild av historien blir ömsesidigt beroende av, och påverkas av, varandra.

Dessa tre perspektiv – fakta, tolkning, medvetande– kommer att återfinnas som bärande inslag, inte bara i historieämnet. Ibland kommer det ena eller andra perspektivet att dominera, ibland kommer perspektiven att varvas och flätas in i varandra. Eftersom forskning om historiebruk och historiedidaktik har en mycket stark ställning på universitet och högskolor kommer det tredje retrospektiva perspektivet att föras in ju närmare forskningsfront och universitetskurser som undervisningen på spetsutbildningen kommer.

Viktigt är att eleverna hålls medvetna om de tre olika perspektiven, och att de förklaras och hålls levande under hela spetsutbildningen.

Mot denna bakgrund är det dags att presentera hur programmålen ser ut i reviderad form.


Syfte

Historieprogrammet är ett specialutformat program där historieämnet, och närliggande ämnen, står i fokus. Spetsutbildning i historia, syftar till en på humaniora och samhällsvetenskap grundad kunskap om människors villkor och verksamhet, nu och då. Utbildningen ska ge kunskap, med både djup och bredd, inom dimensionerna historisk fakta, historisk tolkning och  historiskt medvetande. 

Programmet syftar även till att utveckla redskap att formulera, analysera och lösa problem inom andra ämnesområden, inte minst inom ämnet samhällskunskap. Ett ytterligare syfte är att kunna använda historiska synsätt, redskap och metoder inom andra ämnen. Vidare ska utbildningen utveckla förmågan att förstå sambanden mellan humaniora och samhällsvetenskap och andra vetenskaper.

Spetsutbildningen i historia förbereder främst för vidare studier, och ska ge förtrogenhet med och möjlighet att deltaga i universitetsstudier i historia redan under gymnasietiden.

Vidare ska utbildningen syfta till att ge eleverna möjlighet att fördjupa sitt kunskapsintresse, och utbildningen ska också försöka visa på glädjen i, och nyttan av, att erhålla ny kunskap, både på gymnasiet och i livet efter gymnasieskolan.


Programmets karaktär och uppbyggnad

Intresset för människan och hennes verksamhet är central i spetsutbildningen i historia. Människan som individ och samhällsvarelse samt samhällets strukturer, mekanismer och konflikter är centrala studieobjekt i utbildningen. I utbildningen övas förmågan att finna och analysera samband, att formulera problem och föreslå lösningar. Perspektiven fakta, tolkning och medvetande är centrala element i spetsutbildningen.

Historieprogrammet erbjuder en bred utbildning som ger kunskaper inom många skilda områden, med en särskild tonvikt på historia. Den ger också beredskap att inhämta ny kunskap inom det humanistiska, språkvetenskapliga och samhällsvetenskapliga området och utgör en grund för, och i universitetsämnet historia också en första möjlighet till, studier i högskolan.

Historiska kunskaper är av olika karaktär. Det är dels historiska faktakunskaper. De bidrar till en orientering i tiden. Att etablera historiska fakta kräver en förmåga att hitta, granska, sålla och värdera källor. 

En andra del av historisk kunskap är förmågan att tolka. Att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt, både i historia och i andra ämnen, är därmed en viktig del av utbildningen. Utmärkande för human- och samhällsvetenskaperna är att deras kunskapsområde ständigt omprövas och tolkas på nytt mot bakgrund av nya erfarenheter. Olika frågeställningar och tolkningar har gett upphov till skilda vetenskapstraditioner och forskningsmetoder. 

En tredje del av den historiska kunskapen är historiskt medvetande. Historiska kunskaper ger ökad delaktighet i kulturarvet och bidrar till förståelse av nutiden samt handlingsberedskap inför framtiden. Historien ger vidare kännedom om hur vi förhåller oss till, och skapar, dåtid, nutid och framtid genom bruk, urval och användning av historiska kunskaper. 

I samhällsvetenskapliga ämnen är begreppet jämförelse centralt, och bidrar till att vidga historiska kunskaper i ett brett perspektiv. Internationella jämförelser blir viktiga inslag i utbildningen. Genom läsning av litteratur, och studier av olika religioner, ökar kännedomen om människors liv och tänkande från skilda tider och i olika kulturer. 

Kunskaper i matematik och naturkunskap med mera bidrar till ett brett kunskapsperspektiv och ger samtidigt stöd till de historiska och samhällsvetenskapliga ämnena. Därigenom blir ett tvärvetenskapligt förhållningssätt möjligt.

Kunskaper i utbildningens karaktärsämnen används ofta i sammanhang där förmågan att samarbeta och att uttrycka sig i tal och skrift är av stor vikt. Språk och text intar en särskild ställning i utbildningen. Språket är ett redskap för kommunikation men också för reflektion och lärande. För human- och samhällsvetenskaperna utgör vanligen texter av olika slag det stoff genom vilket människan och hennes verksamhet undersöks, men även andra källor, exempelvis undersökningar, arkiv och intervjuer, används. Att utveckla sitt språk mot allt större klarhet underlättar begreppsförståelsen och den analytiska förmågan och är en god förberedelse för ett mer vetenskapligt sätt att tänka och arbeta. Förmågan att använda svenska språket utvecklas inom utbildningens alla ämnen.

Genom studier i engelska och i andra främmande språk skapas möjligheter för kontakter över nationsgränser och en förberedelse för fortsatta studier och deltagande i ett alltmer internationaliserat arbetsliv. Kunskaper i engelska utgör en förutsättning för de universitetsstudier som utbildningen erbjuder, särskilt viktigt är att historievetenskaplig terminologi studeras. I utbildningen kan många språk studeras.

Kontakterna med andra länder och kulturer ökar, bland annat som en följd av den snabba utvecklingen inom informationstekniken. Inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga sektorerna är användningen av informationsteknik mycket utbredd. Utbildningen ger god vana att använda informationstekniken som ett verktyg för lärande, kommunikation och informationssökning. Särskild tonvikt kommer att läggas på källkritik i samband med användning av informationsteknik.


Skolans ansvar

Skolan ska ansvara för att eleverna vid fullföljd utbildning:

har utvecklat ett intresse för humanistiska och samhällsvetenskapliga frågeställningar och kan söka, tolka och analysera information samt formulera och lösa problem med hjälp av humanistiska och samhällsvetenskapliga metoder, och är medvetna om hur kunskaper påverkas av vår nutids- och framtidsuppfattning,

kan tillämpa ett humanistiskt och samhällsvetenskapligt arbetssätt vad avser problemlösningsmetodik, modelltänkande, källkritik, textkritik och teorikonstruktion,

kan utnyttja begrepp och teoretiska modeller i sitt tänkande och inser betydelsen av successiv revidering och utveckling av modeller och begrepp,

kan värdera, granska och sålla olika sorters källor till kunskap,

kan anlägga ett historiskt perspektiv på företeelser och skeenden i samhället,

kan använda historiska kunskaper för att förstå hur uppfattningen om dåtid och nutid skapas och används,

har kännedom om det mångkulturella samhället och den ökande internationaliseringen i världen och följderna av dessa processer för samhällsutvecklingen i olika länder och kontinenter,

kan använda informationsteknik på ett sätt som stärker förståelse, begreppsutveckling och kommunikation samt har kunskaper om informationsteknikens möjligheter och problem,

kan kommunicera sina kunskaper och erfarenheter i tal och skrift samt har tillägnat sig insikter om språket som en väg till lärande och begreppsutveckling,

kan använda engelska och andra främmande språk på ett funktionellt sätt i tal och skrift i både vardagliga och vetenskapliga sammanhang, särskilt avseende historisk terminologi på engelska,

Ansvarig för hemsidan är Håkan Danielsson (hakan.danielsson@utb.lund.se)